Hur jag lärde mig tvivla

Det finns en gräns där vetenskap övergår till att vara ideologi; och vetenskapsidkaren själv har sällan koll på var och hur den överskridits – det beror av hens medvetenhet om sin plats i samhällets uppbyggnad, snarare än av hens kvalitéer som forskare.

Det kan handla om kategorier som okritiskt hämtas in från det omgivande samhället och påverkar forskningens utfall; till exempel föreställningar om rasegenskaper. Men det kan också handla om att tappa eller släppa kontrollen över hur ens rön används i populariserad form, för att till exempel tjäna vissa bestämda klassintressen eller maktordningar – eller helt enkelt påverka den allmänna bilden av vad en människa är och kan vara. Ideologins vulgärantropologiska dimension. Som så få så sällan berör, med tanke på hur verksam den är i alla former av samhällen.

Jag lärde mig tvivla i dom här banorna av professor Sven Öhman, som stod för ett privat fälttåg mot populärvetenskapen, och som på dom språkvetenskapliga seminarierna sökte efter ”den sjuka punkten”, där framställningen inte längre har täckning av sina egna påståenden.

Sen förstärktes dom här insikterna bland annat av Louis Althussers seminarium från 1967 om ”vetenskapsmännens spontana filosofi”, som Sven förmodligen också hade läst och tagit intryck av. Althusser närgranskar en berömd hjärnforskares skrifter, och söker lokalisera just den där gränsen mellan vetenskap och ideologi.

Det där gör att jag inför varje presenterat ”forskningsresultat” frågar mig och försöker grunna ut vad det är dom har undersökt och vad det är dom eller den förmedlande journalisten påstår.

Vetenskapen är ju i grunden fantastisk och tillväxande. Kunskapen inte bara ackumuleras utan till och med ökar efterhandsvis i komplexitet, särskilt under epoker av öppenhet och nyfikenhet. Den är en sanningspraktik. Och nånting att hålla i handen vid sysslandet med mer lögnaktiga och osjälvreflekterande delar av tillvaron. Just därför viktigt att kritiskt separera det som håller måttet från det som har begränsat bästföredatum. Att relatera till undersökningarna och inte till resultaten.