Ryskan har ett speciellt ord för onödigt, meningslöst, illa utfört och ogenomtänkt arbete utan själ: haltura. Sergej Kartsevskij noterar dess ökade förekomst i en serie artiklar tidigt 20-tal om språkliga förändringar efter revolutionen.

Särskilt användbart blev ordet för intellektuella och författare i statlig tjänst. Lidija Ginzburg har skrivit en hel essä i ämnet.

Och vad väl det skulle passa in i dagens kritik av det tomma arbetet, med Roland Paulsen och Tiqquns Teorin om Bloom. Det borde snarast lånas in i svenskan. Men måste få den rätta fonetiska tyngden. Ett viktigt poetiskt översättningsarbete.

Detta lärde jag mig på CBEES ryskt20tal-seminarium på Södertörn. Jag gick dit för att prata språkteori och gick därifrån mycket klokare. Som vanligt.