Septembernumret av Science&Vie har en intressant översikt på den senaste rytmforskningen. Hittills har det antagits att de djur som kan modulera rösten också har ett rytmsinne. Nu är det många som går längre och hävdar att kroppens egna pulsar (hjärtslag, hjärnvågor) ligger till grund för uppkomsten av sånt som sång och språk och kommunikation. Metronomer som anpassar sig till yttervärlden. Nicolas Escoffier vid universitetet i Singapore forskar i neuronal synkronisering med mätningar och experiment. En utifrån kommande rytm kan till och med öka den kognitiva kapaciteten!

Det finurliga med det här är det samspel som anpassningen ger. Kroppens rytmer kommunicerar med omgivningen, och kan samverka.