Det tossiga i att kritiken alltmer har kommit att handla om produkten, om dess och upphovspersonens förpackningar och framgångar, än om verket, dess landvinningar och allt det förvaltar. Det destruktiva i detta.

Den första meningen drömde jag faktiskt (ungefär). Men den andra måste läggas till, liksom överskriften, den är lite benjaminsk.