Eros och referatets etik

Den tyskspråkige, Koreafödde filosofen Byung-Chul Han kom för några år sen ut på svenska med en märklig essä om hur vi stressar oss till utmattning genom att bli våra egna omisskunnsamma arbetsgivare. Den boken, Trötthetssamhället, ger nycklar till diskussioner både om livsmening och ökade sjukskrivningstal. Uppföljaren om den digitala revolutionen, I svärmen, var också både barsk och läsvärd.

Vällästa, vackra böcker från Ersatz. Omslag Håkan Liljemärker, formgivning och översättning Ola Wallin.

Vällästa, vackra böcker från Ersatz. Omslag Håkan Liljemärker, formgivning och översättning Ola Wallin.

Nu kommer en tredje volym, Eros agoni, lika läckert formgiven som dom två tidigare. Men här tar Byung-Chul Hans essäistik sig vatten över huvudet.

På ett sätt är den en pendang till dom två tidigare böckerna. Den handlar om hur mötet med den andre kan kullkasta våra liv och få oss att ompröva och söka nya riktningar. Och det är det mötet som kallas Eros, och bland annat exemplifieras av kärleken. Problemet är att Byung-Chuls bild av denna goda katastrof är mycket mer schematisk än han vill erkänna.
Det märks inte minst i hans bristande handlag när han refererar andra tänkare, men ofta ger en alltför skev bild av deras poänger eller av komplexiteten i deras resonemang. Det gäller Hegel, det gäller Agambens begrepp ”det nakna livet”, och det framkommer i sånt som påståendet att närheten mellan Eros och Logos hos Platon ”har knappt uppmärksammats”.

Det finns ju en referatets etik som är nära besläktad med kärleksrelationens krav. Att ta in den andra i hennes olikhet, en kan säga i hennes historiska skriftlighet. Vilket inte utesluter kritik, men knappast ger utrymme för att påpeka förbiseenden av det-och-det. Vilket Byung-Chul Han alltför ofta hemfaller till. Zizek har en liknande ovana.

Ändå är det förstås en högst njutbar bok som sätter tankarnas hjul och begärets vilsenhet i rullning, och ger många goda vidaretips. Inte minst är närläsningen av Heideggers kärleksbrev till sin fru både respektfull och kreativ. Jag tror på stor framgång för Byung-Chul som populär civilisationskritisk tänkare och det finns mycket mer att översätta. Kan man önska sig en pocket med dessa tre hittills utkomna? Jag tror nämligen egentligen att det som i detta sammanhang kallas Eros visserligen har fått formen av en väldigt abstrakt negativitet men samtidigt liksom underförstått etablerar en aning om ett gott liv att eftersträva, byggt på omsorgsfullt erkännande –på mer noggrann läsning av varandra.