Tillvaron är full av “tecken och under” och dom allra flesta går oss förbi och dom vi inte uppfattar kan vi inte förklara, ens för oss själva. Kanske antyda, för närstående. Det handlar om att en annan ordning gör sig påmind mitt i den ordning som råkar råda. Tecknen är alltså lika kontingenta som dom oreflekterade försanthållanden som bär upp en kultur eller en gemenskap. Undren upphäver inte naturlagarna utan stannar just vid antydningar om nånting mycket bättre. Glimtar av ett helt annat ljus, men ändå inte utifrånkommande. Signifianter med öppet innehåll, med öppenheten som innehåll.