Som översättare avskyr jag ordet råöversättning. För mig existerar inget sånt förstadium, utan besluten börjar formera sig redan jag bara sniffar på boken – ja långt innan, eftersom det finns en massa lösningar som sitter i fingrarna och får tillämpning gång efter gång utan att tanken ens behöver bli inblandad. Däremot är det hemskt att överta nån annans text som har plitats ner ord för ord, eller att måsta läsa en sån halvprodukt som blivit publicerad och försöka rekonstruera vad det kan ha stått i originalet. Rå – det underförstår ju att språket inte skulle vara levande materia. Vilket det alltid är, även om det kan nästan slås ihjäl med olika slag av inkompetens och rädsla.