En dikt är ett system, därför att dom ingående delarna, på flera olika nivåer, förändras av sina inbördes relationer och relationer till helheten, som i sig är obestämbar. Läsarens hermeneutiska rörelse ingår också i systemet, alltmer ju längre tiden går.

Det är således helt följdriktigt att dikten både kan delta i och profitera på andra slags system och systembeskrivningar, till exempel ekologi och hållbarhet. Kommentera, låta sina former samspela.

Både med avseende på funktionella och dysfunktionella system.

Språksammanbrott och biokatastrof. Mening och återhämtning.

Litteraturen i en epok är också ett system. Som samspelar med och förvandlar den dikt som funnits förut. Äldre diktare blir nu plötsligt ekopoeter.