Högerns och extremhögerns hjärnor

Vi får inte utesluta möjligheten att dråpförslaget mot kulturtidskrifterna är del av en strategi. Kanske inte uttänkt på främmande ort (förmodligen inte), men att tankesmedjorna fungerar mobiliserande inom högern innan dom propagerar utåt mot opinionerna, så att det stod klart för vissa av borgerlighetens hjärnor att här fanns ett tillfälle.

Extremhögern kan ju som bekant Gramsci utantill och vet att det är genom att förändra tänkesätten  som man vinner makten över samhället. Kent Ekeroths motion om registrering av invandrare inom kriminalvården är inte en infallsnyck utan en välavvägd taktisk framryckning. Den kan inte gå igenom, och uppväcker rättmätig avsky; men den avser också att ha nån form av politisk effekt, som vi inte riktigt förstår.

Överlag tycker jag att det har hamnat utanför debatten och analysen att extremhögern inte bara är spontan utan ingår i ett europeiskt nätverk av propagandateknologi, med en mycket pragmatisk syn på det politiska systemet – till exempel som nånting som kan ge gratis reklamtid.

Den vanliga Högern jobbar inte så kallhamrat. Även om Alliansens maktegoism efter senaste riksdagsvalet är anmärkningsvärd. Men nyliberalismen har sina interna tankesmedjor, som har satt djupa avtryck både i politiken och i mediabevakningen; det finns en intern medvetenhet om att det pågår ett klasskrig uppifrån, som helst inte ska synas.

Och i det sammanhanget finns en medvetenhet om att dom vänsterintellektuella (inklusive gammeldags liberaler) utgör ett hot mot herraväldet över tänkesätten, och en implicit instruktion att sätta åt oss när tillfälle ges, men aldrig gå i debatt.

Propaganda är inte korvförsäljning. Propaganda är ett gradvis nedbrytande av tänkesätt och moral hos alla inblandade.