Många tror att vi översättare håller på med ord; men orden är bara grannlåt, förutom några få, oklart på förhand vilka.

Det vi översätter är syntax, rytmer, bilder, känslor. Grejerna måste komma i rätt ordning, och den ordningen kan inte bara kalkeras, den måste uppfinnas.

Tittar en för länge på ett ord går det sönder och måste ersättas av ett annat. Men sen finns det dom där magiska orden i varje text som måste med eller få lika starka motsvarigheter.

Jag bytte nyss ut ett ”vänta på” till ”avvakta”, och det var som att se en Golem få liv. Hela texten vaknade.